Husbilskampen

Svenskar älskar mobil fritid! Med 100 000 registrerade husbilar och 290 000 husvagnar ligger vi i Europa-toppen när det gäller fordon per invånare.– Men nu vet vi inte vart det är på väg. Om de planerade förändringarna går igenom höjs skatten på en normal husbil till 28 000 kr per år den 1 september, konstaterar Mikael Blomqvist, vd för Kabe. Det är en oproportionerligt stor höjning.

Publicerad2019-04-04

Branschen vill ha rättvis husbilsskatt

En rad intressenter i husbils- och husvagnsbranschen har samlats hos Kabe i Tenhult för att starta en kampanj mot de aviserade skattehöjningarna. Det här ska bli avspark för ”Husbilskampen”. Branschorganisationen HRF har tagit initiativet, men flera andra parter ingår, bland annatcampingorganisationen SCR.
– Vi närmar oss mitten av mars månad, men vi vet fortfarande inte hur skattetabellerna ska se ut när vi kommer fram till den 1 september, konstaterar Mikael. Det gör tillvaron osäker för alla. Som tillverkare kan vi inte planera långsiktigt, återförsäljare vågar inte beställa hem visningsfordon och konsumenterna törs inte köpa…

Bonus-malus

I grunden handlar problemet om det nya fordonsskattesystem som infördes i fjol. Bonus-malus, som det kallas, är konstruerat för att stimulera till en utveckling mot ökad försäljning av fordon som har små eller inga utsläpp som påverkar klimatet. Det innebär att höga skatter på ”smutsiga” fordon ska användas för att sänka skatten på till exempel el- och hybridbilar.
Det finns en bred politisk enighet bakom det beslutet. En klar majoritet av riksdagspartierna har accepterat både att det är viktigt att genomföra åtgärder som reducerar utsläppen av växthusgaser och att bonus-malus är ett verktyg för att nå de miljöpolitiska målen.

Orimliga konsekvenser

– Det finns ingen i det här rummet som inte håller med om det, förklarar Mikael. Men när det gäller framför allt husbilarna får bonus-malus orimliga konsekvenser för både slutkunden och hela branschen.
Redan när systemet infördes slog branschen larm. För att ett bonus-malus-system ska fungera som det är tänkt måste det finnas ”bonus-alternativ”. Tanken är att köparen ska stimuleras att köpa fordon som är miljömässigt bättre.

Husbil bra miljöalternativ

– Men det finns ju inte, konstaterar Kabes koncernchef Alf Ekström. Däremot finns det faktiskt forskning som visar att semesterresor med husbil är ett miljömässigt bättre alternativ än många andra semesterformer. (se separat artikel)
När det gäller andra typer av specialfordon, till exempel motorcyklar, har myndigheterna valt att göra undantag, men husbilarna beskattas fullt ut enligt den nya modellen.
– Trots att det blir både oproportionerligt och orättvist, säger Mikael. Sett till trafik­arbetet, det vill säga gruppens körsträcka, rullar svenska husbilar 0,6 procent av det antal mil som hela fordonsparken kör. Men går det nya förslaget igenom står husbilarna för 11 procent av finansieringen av bonus-malus.
Som jämförelse ansvarar mopeder och motorcyklar för 1 procent av utsläppen, tunga lastbilar för 21,5 procent och personbilar för 66,4 procent.

Sjunker efter tre år

Bonus-malus har de högsta skattenivåerna under fordonets första tre år. Därefter sjunker skatten till grovt räknat en tredjedel av den summan.
– Det här bygger på hur vi tror att det ser ut när nivåerna räknas om utifrån den körcykel som införs den 1 september, säger Mikael. Då kommer WLTP, som ersätter den tidigare modellen för beräkning av bränsleförbrukning och utsläpp. Den resulterar i betydligt högre siffror än tidigare. De är säkert mer realistiska, men ger samtidigt dramatiska effekter i bonus-malus.
Många biltillverkare har haft svårt att få fram statistik enligt kraven i WLTP, som både kräver längre körtid och start och stopp som stämmer med hur bilar
normalt körs.

23 000 – 28 000 kr

– Alla husbilar är baserade på transportbilschassin och vi har fortfarande inte fått information från dem om vad vi har att förhålla oss till i höst, säger Mikael. Men det finns uppgifter om att bilarna kan landa på 280-320 g koldioxid per kilometer. Och då blir skatten 23 000 – 28 000 kr/år.
På återförsäljarsidan finns också en stor oro för den här utvecklingen. Maria
Valentin, vd för Forsbergs Fritidscenter, varnar för att systemet kan leda till
ökande import av nästan nya bilar, det vill säga husbilar som är tre år gamla och därmed får lägre skatt.

Oro för import

– Det kan i så fall bli negativt för både staten och miljön, säger hon. Dels finns det stor risk att vi går miste om hundratals miljoner i momsintäkter, dels importerar vi husbilar som inte har den senaste och bästa tekniken för låg bränsleförbrukning och minskade utsläpp.
Majoriteten av staterna i EU arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser och för att komma till rätta med de hälsoproblem som kommer från trafiken. Många städer har infört förbud mot att köra in med äldre dieselbilar och fler begränsningar är på gång.
– Men vad jag sett hittills har ingen beskattat husbilar på det här sättet, säger Mikael. I Tyskland till exempel är skatten på en normal husbil motsvarande cirka 4 000 kr och länder som infört koldioxidbeskattning har lagt husbilar utanför systemet.

Dyrare än en lastbil

– Nu startar vi ”husbilskampen”, avslutar Mikael. Första steget är ett möte med flera riksdagspartier där vi beskriver situationen. Men vi har också ett konkret förslag; Behåll skattemodellen, men anpassa den till husbilarnas verkliga miljöpåverkan. Det är inte rimligt att ett fordon som rullar 600-700 mil per år ska beskattas högre än en tung lastbil.

Husbilar kan ge miljövinster

– Det finns inte många semesterformer som slår husbilen!
Kabes koncernchef sammanfattar innehållet i en analys av olika semesterformers klimatpåverkan som genomförts av norska forskningsinstitutet Østfoldforskning.
– Du gör ett mindre avtryck i miljön om du stannar hemma, men annars slår en husbilssemester det mesta, säger han.

Det är naturligtvis svårt att göra direkta jämförelser mellan olika semesterformer. Den som flyger till en storstad, bor på hotell och äter alla måltider på restaurang lämnar helt andra spår efter sig än den som åker husvagn eller husbil.
För att få en helhetsbild har Østfoldforskning använt institutionens breda erfarenhet av att ha arbetat med livscykelanalyser i många år. Forskarna är oberoende och har kopplingar till högskolor både nationellt och regionalt.
Den aktuella forskningen utfördes på uppdrag av NCB, den norska branschorganisationen för importörer och återförsäljare av husbilar.

Väger in allt

För att få en komplett bild av varje semesterform har forskarna vägt in transport, boende, mat och aktiviteter. Varje del har inslag som ger utsläpp av växthusgaser och särredovisas i rapporten.
I en jämförelse av det här slaget räknar forskarna bland annat på förväntat nyttjande. För husbilen innebär det användning 40 dagar per år och en livslängd på 15 år. Miljöavtrycket blir betydligt mindre med fler dagar och längre tid. Miljönyttan med att stanna hemma beror mycket på bostadens långa livslängd och att utsläppen slås ut över så många dagar.

Kryssning är värst

Totalt sett är det en semesterform som slår allt när det gäller utsläpp av växthusgaser. En kryssning ger nio gånger så stort avtryck på miljön som en husbilssemester. Näst på värstinglistan är en flygcharter till Medelhavet, med mer än dubbla värdet jämfört med husbilsresan, följt av en motorbåtssemester längs kusten och en storstadsferie med flyg.
– Det här gör den här studien väldigt intressant, tycker Alf Ekström. Vår upplevelse är att alternativet för de som nu åker husbil skulle vara framför allt charterresor, storstadssemestrar och kryssningar. I den jämförelsen har husbilen väldigt stora miljöfördelar.

– Det finns inte många
semesterformer som slår husbilen!